Kinaman | Civilingenjör Gunnar Kinnman |
Quo Vadis | Direktör Eskil Metzén |
Pianoslusken | Bankdirektör Gustaf Westerlund |
Guldpalten | Grosshandlare Hugo Erikson |
Knallepalten | Konsul K.A. Warenberg (Paltfader h.c.) |
Urpalt och Upphovsman till Paltgillet
* 1/7 1874 + 14/2 1952 |
![]() G. Westerlund Pianoslusken |
![]() Eskil Metzén Quo Vadis |
![]() Hugo Eriksson Guldpalten |
Bilderna hämtade från Paltgillets första Matrikel 1915-1918
Paltgillets förste Mästerpalt, 1915-1916, var QUO VADIS, ingenjör Eskil Metzén. Hur valet gick till är beskrivet i "Paltgillets födelse" och att det blev Eskil Metzén var säkert ingen tillfällighet när vi vet att Gillet redan från början gick i skämtets och kvickhetens tecken. Han hade nämligen varit aktiv i studentlivet på Chalmerska Institutet i Göteborg, som ordförande i Teknologföreningen C.S. 1895, orkesteranförare, Raspredaktör m.m. Med vid bildandet var studiekamraten Gunnar Kinnman som alltså kände till Metzéns fallenhet för spex och underhållning. Med denna bakgrund finns det anledning att tro att Metzén starkt bidrog till Paltgillets tidiga samt snabba utformning och karaktär av parodiskt gille. Detta bekräftas av LILLE FACIET som 1939 skrev att den första Särimnerfesten skedde efter en Ritual skriven av Metzén. QOU VADIS tillsammans med bl.a. FELLUREN ingick också i den kommitté som 1919 arbetade fram Ritualen.
Men varför fick Metzén namnet QUO VADIS? Övriga Stiftarnamn är lätt att härleda: Gunnar Kinnman -- KINAMAN, Gustaf Westerlund -- PIANOSLUSKEN för sitt pianospel, Hugo Erikson -- GULDPALTEN för sin verksamhet inom guldsmedsbranchen. Kan QUO VADIS -- "Vart går du" -- syfta på undran vart Metzén bildlikt skulle leda Gillet?
QUO VADIS blev Storpalt 1917 men spelar ändå rollen som Slaktpalt iförd "en vit änglalik kostym" enligt protokollet. På Styrande Rådets möte 16 oktober 1918 utses han och de övriga ovannämnda till Paltfäder men QUO VADIS bibehåller också tidigare titeln Öfverste Palt-Palt och Verkställande Pamp. Då Utmärkelsen Höfding af Den Gyllene Tiopattade Suggan och påbyggnaden Stor-Höfding af G.T.S. med Dundrapatt utdelades för första gången 1924 erhöll han båda dessa.
Av QUO VADIS efterlämnade paltiska skrivalster har jag hitintills bara funnit öppningstalet, i bunden form, till det 1002:a Midvinterblotet återgivet bl.a. i Matrikel och Urkunder 1994. Inte heller finns någon dokumentation över QUO VADIS vidare paltiska arbete, troligen tog "civila" arbetet mycket tid och dessutom flyttade han redan 1920 till Vreta Kloster i Stjärnarps socken. Han flyttade visserligen tillbaka till Malmö -- där han hela tiden ägde sitt företag -- 1931 medn avled samma år den 9 juli, 56 år gammal.
Eskil Metzén är i de älsta Matriklarna titulerad ingenjör i sin examen 1896 på linjen för kemi och färgeriteknik vid Chalmerska Institutet. han hade avlagt studentexamen 1893 i Norrköping där han också var född 14 juli 1875. Fadern var prost.
Metzén arbetade inom textilfärgeribranschen och kom 1897 till ett i Malmö verksamt företag som också hade kemisk tvätt. Innehavare var en G.A. Rosenius men redan 1903 köpte Eskil Metzén företaget och ombildade det till aktiebolag under namnet AB Eskil Metzéns Färgeri & Kem. Tvättanstalt. Han var företagets VD till 1931 och var skicklig och mycket framgångsrik med ny- och ombyggnader samt utvidgningar med flera filialer. Företaget var under många årtionden ett begrepp inom branschen här i södra Skåne.
Metzén var ordförande i Svenska Färgeritekniska Riksförbundet samt redaktör för facktidningen Färgeriteknik.
Han erhöll Svenska Röda Korsets förtjänstmedalj för sina insatser i transporter av krigsinvalider 1916.
Eskil Metzén var sedan 1907 gift med i Petri församling födda Gerda Elvira, född Möller, och hade med henne tre döttrar och en son, sven Eskil född 1908, som blev verkst. direktör för bolaget vid faderns bortgång 1931.
Bouppteckningen efter Eskil Metzén tyder också på framgångsrik livsgärning, den slutade på ca. 200.000 kr, i dagens penningvärde minst 6 miljoner, utöver hustruns enskilda egendom. I bouppteckningen kan man också utläsa att QUO VADIS hjälpt sin studiekamrat Kinaman med ganska stora borgensförbindelseer och lån, de senare upptagna som osäkra.
Som kuriosum kan nämnas att ännu en Palt varit verskt. direktör för företaget, nämligen Karl Gunnar Sellgren, VARGUNGEN, från 1941. VARGUNGEN var Mästerpalt 1954-1955.
Lomma och valhall, Göjemånaden 1085/1999
MAKE UP
S.J.S.P.
Preses i PG Akademi
Noter.
Senast uppdaterad 2003-09-13 / Spilloljan