Paltgillet i Malmö
Paltgillet i Malmö
För att göra Paltgillets historia så fullständig som möjligt återges här i olika avsnitt sammandrag av de redogörelser som införts i tidigare matriklar. Vi anser detta vara riktigast med tanke på att dessa utförliga redogörelser nedskrivs av framstående Paltar som varit väl underkunniga om vad som skett.
Det första Midvinterblotet ägde rum 1915 å S:t Annadagen i XII månaden, dvs. den 9 december, till - såsom den äldsta urkunden, Gillesstadgan, förtäljer- "Särimners ära, desslikes till bevarande av urgamla, uppsvenska traditioner". Den första Särimnerfesten i Gillet firades å Restaurant Tunneln efter en ganska kortfattad ritual, som nedskrivits av Paltbrodern Metzén, sedermera Överste Palt-Palten, "Quo Vadis". Utan stöd av mera djupgående historiska forskningar fastslogs lika orubbligt som enhälligt att denna fest skulle anses vara den ettusenförsta i ordningen inom Gillet. Officienterna voro sex, dvs.: Mästerpalten, Hederspaltpresidenten, Paltfadern, Paltmästaren samt förste och andre Paltpolisen.
Ekot av först världskrigets åskor, dyrtid och restriktioner gjorde, att man i glatt umgänge ville under några timmar söka glömska för allt det som hände där ute vid fronterna. Redan den första Särimnerfesten gick i den uppslupna ynglingaglädjens tecken.
Under de svåraste krisåren med sina otaliga restriktioner var det mycket tack vare "brännvinspaltens" (källarmästare Elias Smith) energiska arbete, som festerna å Tunneln kunde få den rätta färgen av fornnordiskt gästabud.
Ã…r 1921 firades Särimnerfesten eller Midvinterblotet efter en ritual i huvudsakligen versifierad form, ett verk av "Felluren". Efterhand har denna ritual, såsom ovan nämnts, undergått vissa kompletteringar. Den nordiska gudasagans huvudpersoner ha blivit de agerande i "Valhalls strålande och brasvärmda gästabudssal", där Högstdesamma otvunget men med gudomlig värdighet tagit sitt säte i högbänk mitt bland "hugstore och trofaste" Paltbröder och ett darrande enhärjarfölje. "Pragtpalten" har, i synnerhet beträffande Lokes betydelsefulla roll, inlagt mycken förtjänst och är författare till de versifierade hyllningstalen för Hembygden och Skåne, vilka tal fr.o.m. år 1925 båda ingå i Ritualen. Ã…r 1923 tillkom det s.k. förspelet, nedskrivet av "Lille Faciet" och egentligen avsett vara en förberedande reception och instruktion för i Gillet inträdande nya bröder.
De yttre dekorationerna ha jämsides med Ritualen fulländats. Sedan sammankomsten år 1921 har Gilles- och Höganloftsalens väggar varit beklädda med målade kulisser, vilka gett en nästan förbluffande god illusion av timrade väggar och sotad ås. Högbänk i fornnordisk stil för Mästerpalt, Gillespalt och Skrifvarepalt, näverklädda ljusstakar, friskt doftande tallris, väldiga "uroxehorn" å bordet framför Mästerpalten, djurfällar och oxekranier å väggarna, har allt samverkat till att göra Gillessalen tidstrogen. Kolteckningar, utförda av artisten Kemner och visande den stolte galten Särimners i stort sett glada och bekymmerslösa liv och leverne både som griskulting och fullgånget svin, ha sedan år 1925 prytt väggarna. För salens prydande i övrigt ha Skåppaltarna nedlagt stora förtjänster. "Söderamerikanaren" var på sin tid förslagsställare till "den timrade salen". I huvudsak prydd såsom ovan beskrives, har Gillessalen varit "timrad", en gång å Tunneln, en gång i Savoys festvåning, år 1926 i dåvarande Par Bricole-salen å Stadt Hamburg, i Restaurang Kungsparkens festvåning, t.o.m. 1983, därefter i Moriskan, Malmömässan, Rådhushallen och Skyline.
Ritualmässigt sjungas såsom allsånger: "Hälsningsvisan" vid recipienternas intåg i Gillessalen, "Paltmarschen", då smörgåsbordet anfalles, och därefter "Brännevinslåten", vars medryckande melodi, som sedan år 1924 även utgör temat i dubbningsceremoniens pampiga generalsmarsch. Numera sjungs endast "Brännevinslåten" som allsång.
Freån och med mötet 1923 ha Mästerpalt, Gillespalt och Skrifvarepalt, vilka under Ritualens genomgående sitta å en förhöjning vid ena långväggen mitt emot en värdig kostymerad, å andra långväggens tribun härskande, med egen värdighet och recipienternas svagheter väl förtrogna Gudaskara, burit fornnordiska hjälmar och varit iförda färgglada dräkter av fornnordiskt snitt. I brist på fullt påtagliga urkunder ha dock med hjälp av de mest troliga gissningar den Loke assisterande Fenresulven, liksom den till Paltfröns stora skräck ett par gånger sedda Midgårdsormen fått sin fullt anständiga utstyrsel.
Efterhand hava Paltmästare och Härolder m.fl. officianter erhållit ståndsmässiga dräkter och insignier. Gudar och valkyrior ha blivit värdigt och tidstroget uppklädda. Vid Jubelblotet 1989 erhöll också Poetiske Skrifvarepalten, Musiker, Sigillbevarare, Skattepaltar och vice Paltmästare dräkter efter sina stånd. Ständigt Jourhafvande bär vid Jubelblot civil högtidsdräkt. Paltpoliserna har av PASS UPP erhållit kappor m/ä.
Paltkakan i rött sidenband att bäras runt halsen har från första början varit Paltgillets insignium och bakades av Paltbrödsdeg. Detta viktiga arbete utfördes av Anna Kinnman, maka till KINAMAN. En kaka finns bevarad, numera inbakad i plast!
För Mästerpalt, Gillespalt och Skrifvarepalt har istället för de äldsta mera enkla, av så småningom kantstötta, stundom maskätna Paltkakor formade insignierna, år 1925 tillverkades sådana av hamrad metall burna i band kring halsen; Mästerpaltens i brett, brunt sidenband med guldkanter, Gillespaltens i smalare, guldkantat brunt sidenband och Skrifvarepaltens i mörkgrönt sammetsband med dubbla guldtränsar längs kanterna. Värdighetstecknen är hamrade av gyllene metall. Mästerpalten, Gillets Överste Höfding, bär en vågomkransad ring, inneslutande en välvuxen galt, å vars svällande buk i runor ristats ordet Palt. Galten är omstrålad af norrsken och bär å ryggen en imponerande Paltkaka. Ringen krönes af tre runbokstäver, P.G.M., svarande mot initialerna i ordet Palt Gillet Malmö. Under ringen återfinnes romerska siffrorna XV, hänsyftande på Gillets tusenochettårsfest 1915. Gillespaltens värdighetstecken är en inom vågomkransad ring infattad Paltkaka med i runor inhamrade ordet Palt. Ringen är såsom å Mästerpaltens tecken krönt med P.G.M. i runskrift och är nedtill försedd med de romerska siffrorna XV. Skrifvarepaltens tecken är ett antikt bläckhorn, i vilket äro nedstuckna tvenne korslagda gåspennor. Bläckhornet har runinskriften Palt.
Gillets sällsamma och lysande, i gyllene metall utförda utmärkelsetecken, Den Gyllene Tiopattade Suggan och Högst Densamma med Dundrapatt, utdelades första gången år 1924, dvs. å det ettusen och tionde Midvinterblotet. Den tiopattade Grisetten utdelades första gången år 1925. Utdelningen av dessa utmärkelsetecken regleras av särskild förordning, vederbörligen fastställd av Styrande Rådet den 20 oktober 1925, då samtidigt Gilleskapitlet instiftades. Ã…r 1930 den 8 november har slutligen samma Gilleskapitel utfärdat ett instiftelsebrev, avseende ett ytterligare utmärkelsetecken, som skall vara Gillets allra sällsyntaste och allra förnämsta, Det Gyllene Grefsvinet, J.G.G.S., till vilket följer värdigheten Jarl af Gillet och upphöljelse i Grefligt stånd.
En nästan bländande glans omstrålar följande, underbara och fullkomligt enastående utmärkelser, för vars oskadliga mottagande och värdiga njutande de starkaste personliga egenskaper varit den nödvändiga förutsättningen.
Utöver de här nämnda insignierna har under årens lopp utdelats en sälsam samling av särskilda utmärkelser - enligt Förordningarna N:o 3-11 samt s.k. Specialare - vilka icke här skall skildras. Den som har ett sant intresse bör gå tillbaka till Urkunder och Matrikel från 1981. Där finns beskrivet en samling originella och roliga utmärkelser. Det är nyttigt för nyblivna Paltar, och även för äldre Paltar som förväntar sig eller hoppas på en karriär, att ivrigt studera även de gamla källskrifterna. De utgörs av olika upplagor av Urkunder och Matrikel för att inte nämna de alltid lika intressanta tilläggen i Ho är Ho som utkommer med ojämna - eller om man så vill - jämna mellanrum. Midvinterbloten 1969 t.o.m. 1981 finns skildrade i 1981 års upplaga av Urkunder och Matrikel. Bloten 1982-1985 finns i Ho är Ho för dessa år, i 1989 års upplaga av Urkunder och Matrikel Bloten 1986-1988. I 1994 års upplaga finns endast Bloten 1989-1993 och 1999 års upplaga Bloten 1994-1998.
Senast uppdaterad 2003-09-13 / Spilloljan